Som en auktoritet inom smyckesbranschen har GIA (Gemological Institute of America) varit känt för sin professionalism och opartiskhet sedan starten. GIAs fyra C (färg, klarhet, slipning och karatvikt) har blivit guldstandarden för utvärdering av diamantkvalitet världen över. Inom området odlade pärlor spelar GIA också en viktig roll, och dess GIA 7 pärlvärdesfaktorer (storlek, form, färg, pärlkvalitet, lyster, yta och matchning) ger en vetenskaplig grund för identifiering och klassificering av pärlor. Det finns dock ett stort antal imitationspärlor och sämre pärlor på marknaden, vilka är slarviga och falska, vilket gör det svårt för konsumenter att skilja dem åt. Konsumenter saknar ofta expertis och erfarenhet för att skilja pärlor från falska, och handlare kan utnyttja denna informationsasymmetri för att vilseleda konsumenter.
Mer specifikt kan anledningarna till att pärlor är svåra att identifiera huvudsakligen tillskrivas följande aspekter:
1. Hög likhet i utseende
Form och färg: Formen på naturpärlor är annorlunda, det är svårt att helt avgöra om de är likadana, och färgen är mestadels genomskinlig, åtföljd av naturlig färgglad fluorescens. Imitationspärlor, som de som är gjorda av glas, plast eller snäckor, kan ha en mycket regelbunden form, och färgen kan likna naturpärlor genom färgningstekniker. Detta gör det svårt att direkt skilja äkta från falska pärlor enbart baserat på utseendet.
Glans: Naturpärlor har en unik lyster, hög glans och naturlig glans. Vissa högkvalitativa imitationspärlor kan dock också behandlas med speciella processer för att uppnå en liknande lystereffekt, vilket ökar svårigheten att identifiera dem.
2. Små skillnader i fysiska egenskaper
Beröring och vikt: Naturpärlor känns kalla vid beröring och har en viss viktkänsla. Denna skillnad är dock kanske inte uppenbar för den som inte är expert, eftersom vissa imitationspärlor också kan specialbehandlas för att simulera denna beröring.
Fjädrande egenskaper: Även om fjädrande egenskaper hos riktiga pärlor vanligtvis är högre än hos falska pärlor, måste denna skillnad jämföras under specifika förhållanden för att uppfattas tydligt, och det är svårt för vanliga konsumenter att använda den som huvudsaklig identifieringsgrund.
3. Identifieringsmetoderna är komplexa och mångsidiga
Friktionstest: Riktiga pärlor producerar små fläckar och pulver efter gnuggning, medan falska pärlor inte gör det. Denna metod kräver dock en viss mängd skicklighet och erfarenhet och kan orsaka vissa skador på pärlan.
Inspektion med förstoringsglas: Små ojämnheter och defekter på ytan av riktiga pärlor kan observeras med hjälp av ett förstoringsglas, men även denna metod kräver specialiserad kunskap och erfarenhet.
Andra testmetoder: såsom brännande lukt, ultraviolett bestrålning etc., även om dessa metoder är effektiva, men operationen är komplex och kan orsaka irreversibla skador på pärlan, så den är inte lämplig för vanliga konsumenter.
Introduktion av RFID-teknik
RFID-teknik (Radio Frequency Identification), även känd som radiofrekvensidentifiering, är en kommunikationsteknik som identifierar ett specifikt mål via radiosignaler och läser och skriver relevant data. Det behövs ingen mekanisk eller optisk kontakt mellan identifieringssystemet och ett specifikt mål, utan kan identifiera ett specifikt mål via radiosignaler och läsa och skriva relevant data.
Användningsområde för RFID-teknik
RFID-teknik används ofta inom logistik, leveranskedjehantering, identitetsidentifiering, övervakning av förfalskningsbekämpning, trafikhantering, djurspårning och andra områden. Den används till exempel för godsspårning inom logistikbranschen, för hantering av personalin- och utpassering i åtkomstkontrollsystem och för spårbarhet av livsmedelssäkerhet.
För att hjälpa konsumenter att bättre skilja mellan äkta och falska pärlor har GIA och kärnkraftverket Fukui Shell nyligen samarbetat för att tillämpa RFID-teknik (radiofrekvensidentifiering) inom området odlade pärlor, vilket skapar en ny era av spårning och identifiering av pärlor. Fukui Shells kärnkraftverk lämnade in ett parti akoya-, Sydhavs- och Tahitipärlor innehållande unika RFID-chip till GIA. Dessa RFID-chip är inbäddade i pärlkärnan genom patenterad pärlautentifieringsteknik, så att varje pärla har ett "ID-kort". När pärlorna undersöks av GIA kan RFID-läsaren upptäcka och registrera pärlornas referensspårningsnummer, vilket sedan kan införlivas i GIA:s klassificeringsrapport för odlade pärlor. Tillämpningen av denna teknik är ett viktigt steg för pärlindustrin för att förbättra produktkvalitetskontrollen och spårbarheten mot förfalskning.
Med ökande konsumentkrav på hållbarhet och produkttransparens är detta samarbete mellan GIA och Fukui Shell kärnkraftverk särskilt viktigt. Integreringen av RFID-teknik med GIAs rapport om odlade pärlor ger inte bara konsumenterna en tydlig förståelse för ursprunget, tillväxtprocessen och kvalitetsegenskaperna hos varje pärla, utan främjar också transparens i hela pärlleveranskedjan. Detta bidrar inte bara till att bekämpa förfalskade och dåliga produkter på marknaden, utan ökar också konsumenternas förtroende för pärlindustrin. Tillämpningen av RFID-teknik har gett ny drivkraft åt den hållbara utvecklingen av pärlindustrin.
Genom att noggrant spåra tillväxt, bearbetning och försäljning av pärlor kan företag och konsumenter mer intuitivt förstå betydelsen av hållbar utveckling. Detta kommer inte bara att bidra till att minska resursslöseri och miljöföroreningar, utan också uppmuntra fler pärlproducenter att anta mer miljövänliga och hållbara produktionsmetoder och gemensamt främja den gröna omvandlingen av pärlindustrin.
Publiceringstid: 20 sep-2024