Som en auktoritet inom smyckesindustrin har GIA (Gemological Institute of America) varit känt för sin professionalism och opartiskhet sedan starten. GIAs fyra C:n (färg, klarhet, skärning och karatvikt) har blivit guldstandarden för utvärdering av diamantkvalitet över hela världen. Inom området odlade pärlor spelar GIA också en viktig roll, och dess GIA 7 pärlvärdesfaktorer (storlek, form, färg, pärlkvalitet, lyster, yta och matchning) ger en vetenskaplig grund för identifiering och klassificering av pärlor. Det finns dock ett stort antal imiterade pärlor och sämre pärlor på marknaden, som är fula och falska, vilket gör det svårt för konsumenterna att urskilja. Konsumenter saknar ofta expertis och erfarenhet för att skilja pärlor från falska, och handlare kan dra fördel av denna informationsasymmetri för att vilseleda konsumenter.
Specifikt kan orsakerna till att pärlor är svåra att identifiera främst tillskrivas följande aspekter:
1. Hög likhet i utseende
Form och färg: Formen på naturpärlor är annorlunda, det är svårt att helt styra detsamma, och färgen är mestadels genomskinlig, åtföljd av naturlig färgglad fluorescens. Imiterade pärlor, som de som är gjorda av glas, plast eller snäckor, kan ha mycket regelbunden form, och färgen kan likna den på naturliga pärlor genom färgningstekniker. Detta gör det svårt att direkt skilja det äkta från det falska baserat på enbart utseende.
Glans: Naturpärlor har en unik lyster, högblank och naturlig. Vissa imiterade pärlor av hög kvalitet kan dock också behandlas med speciella processer för att uppnå en liknande lystereffekt, vilket ökar svårigheten att identifiera.
2. Små skillnader i fysiska egenskaper
Beröring och vikt: Naturpärlor kommer att kännas kalla vid beröring och har en viss känsla av vikt. Men denna skillnad kanske inte är uppenbar för icke-specialisten, eftersom vissa imiterade pärlor också kan specialbehandlas för att simulera denna touch.
Fjädring: Även om fjädrigheten hos riktiga pärlor vanligtvis är högre än den för falska pärlor, måste denna skillnad jämföras under specifika förhållanden för att tydligt uppfattas, och den är svår för vanliga konsumenter att använda som den huvudsakliga grunden för identifiering.
3. Identifieringsmetoderna är komplexa och mångsidiga
Friktionstest: Riktiga pärlor producerar små fläckar och puder efter gnuggning, medan falska pärlor inte gör det. Den här metoden kräver dock ett visst mått av skicklighet och erfarenhet och kan orsaka viss skada på pärlan.
Inspektion av förstoringsglas: Små ojämnheter och brister på ytan av riktiga pärlor kan observeras med ett förstoringsglas, men denna metod kräver också specialiserad kunskap och erfarenhet.
Andra testmetoder: såsom brännande lukt, ultraviolett bestrålning, etc., även om dessa metoder är effektiva, men operationen är komplex och kan orsaka oåterkalleliga skador på pärlan, så den är inte lämplig för vanliga konsumenter.
Introduktion av RFID-teknik
RFID-teknik (Radio Frequency Identification), även känd som radiofrekvensidentifiering, är en kommunikationsteknik som identifierar ett specifikt mål genom radiosignaler och läser och skriver relevant data. Den behöver inte upprätta mekanisk eller optisk kontakt mellan identifieringssystemet och ett specifikt mål, och kan identifiera ett specifikt mål genom radiosignaler och läsa och skriva relevanta data.
Användningsområde för RFID-teknik
RFID-teknik används i stor utsträckning inom logistik, försörjningskedja, identitetsidentifiering, övervakning mot förfalskning, trafikledning, djurspårning och andra områden. Det används till exempel för lastspårning inom logistikbranschen, för personalens in- och utpassering i passerkontrollsystemet och för spårbarhet av livsmedelssäkerhet.
För att hjälpa konsumenter att bättre skilja mellan äkta och falska pärlor, arbetade GIA och Fukui Shell nuclear Plant nyligen tillsammans för att tillämpa RFID-teknik (radiofrekvensidentifiering) på området för odlade pärlor, vilket skapade en ny era av pärlspårning och identifiering. Fukui Shell Nuclear Plant skickade in ett parti akoya-, South Sea- och Tahitipärlor innehållande unika RFID-chips till GIA. Dessa RFID-chips är inbäddade i pärlkärnan genom patenterad pärlautentiseringsteknik, så att varje pärla har ett "ID-kort". När pärlorna undersöks av GIA kan RFID-läsaren upptäcka och registrera pärlornas referensspårningsnummer, som sedan kan införlivas i GIA-klassificeringsrapporten för odlade pärlor. Tillämpningen av denna teknik markerar ett viktigt steg för pärlindustrin för att förbättra produktkvalitetskontrollen och spårbarheten mot förfalskning.
Med ökande konsumentkrav på hållbarhet och produkttransparens är detta samarbete mellan GIA och Fukui Shell Nuclear Plant särskilt viktigt. Att integrera RFID-teknik med GIA:s rapport om odlade pärlor ger inte bara konsumenterna en tydlig förståelse av ursprunget, tillväxtprocessen och kvalitetsegenskaperna för varje pärla, utan främjar också transparens genom hela pärlans leveranskedja. Detta bidrar inte bara till att bekämpa förfalskade och fula produkter på marknaden, utan stärker också konsumenternas förtroende för pärlindustrin. Tillämpningen av RFID-teknik har gett ny impuls till den hållbara utvecklingen av pärlindustrin.
I processen att exakt spåra tillväxten, bearbetningen och försäljningen av pärlor kan företag och konsumenter mer intuitivt förstå betydelsen av hållbar utveckling. Detta kommer inte bara att bidra till att minska resursslöseri och miljöföroreningar, utan också uppmuntra fler pärlproducenter att ta till sig mer miljövänliga och hållbara produktionsmetoder, och gemensamt främja den gröna omvandlingen av pärlindustrin.
Posttid: 2024-09-20